-

.. är vad som ekar i mitt huvud just nu.
Jag tror ingenting är gjort för att kunna förstås
Hur ska man kunna förstå någonting av vad som hänt när man blivit krossad?
När man har vart med om något trauma?
När man vart med om så mycket att man inte tror man orkar mer?
När man har förlorat det som betydde så sjukligt mycket?
När man inte kan göra nått åt saken?
Och hur ska man kunna förstå hur man förtjänar allt som hänt.
Förstå är nog inte ett skrivet ord för allt det här..

Men vi släpper det. (Jag tror min hjärna är överpackad med negativa tankar och ställer snart av, eller något liknande)

Jag vet verkligen inte, oss, vi. Det är konstigt.
Efter så många gånger så känns det precis likadant inuti. Längst där inne, hjärtat.
Som en klump som fastnar, gör att halsen tjocknar till och bakom ögonlocken känner man att det bränner.
Har ni varit med om något sådant förut?
Jag tror det kallas att hjärtat är krossat. Inte helt säker. Kanske är jag helt ute på fel väg.

Finns inga direkt anledningar till att hjärtat skulle vara krossat nu, idag.
Kanske är det bara det förflutna som är på ett besök, eller kanske är det menat att jag ska känna såhär så jag inte hittar mig någon ny att bli ännu mer krossad hos.
Det är ju faktiskt ingen som vet..